My Blog

Kommentar till Marie Demkers DN inlägg “Därför blir 2000-talet religionens århundrade”

Bruset förleder till felaktiga slutsatser.

Att religioner har fått större global spridning tack var modern kommunikation är sant men att religioner har fått större betydelse är fel. Alla kulturutslag har fått större spridning, konkurrensen har ökat men religionernas relativa betydelse har inte ökat. Det är precis tvärt om låt vara ännu i blygsam skala.
Detta faktum – att bruset har ökat för alla yttringar med bibehållande av relativ status quo – har missats av Mari Demker och också av hennes amerikanska idoler vad jag har kunnat utläsa.

De har gjort en grov feltolkning av kommunikationsökningens betydelse när de inte har förstått att ökningen gäller allt på webben. Alltså ingen förskjutning.

Ökningen av de olika skeptiker- yttringarna på webben matchar väl de religiösa sådana.

2000-talet blir sekulariseringens århundrade. Sverige ligger högt på skalan och är modellen. Det är bara att invänta andra länders upphämtning. I sista hand kommer det att ske emedan tro är vidskepelse (= dumt). Kan en professor i statsvetenskap komma in i verkligheten?

Prästerna Elisabeth Gerle och Helle Klein åsikter är helt färgade av sin religion vilken liksom alla vidskepelser komprometterar innehavarna och färgar dras utsagor.

Sturmark skriver att biskopen Antje Jackelen har fel när denne påstår att Humanisterna tror ”att om religionen försvinner så löser sig allt”. Enligt Sturmark ”har vi aldrig sagt eller skrivit nåt så dumt!”.

Det hade varit bra om Humanisterna verkligen hade ”sagt eller skrivit nåt så dumt” istället för att av taktiska skäl stryka den största av alla vidskepelser medhårs. Det hade i förlängningen varit bättre för kvinnors jämlikhet än utsiktslösa försök till konstruktiv dialog.

Ondskan är grunden till vidskepelsen och vidskepelsen ondskans värsta manifestation. Humanisterna borde bekämpa dumhet och ondska mera aktivt. Om detta kräver att namnet Humanisterna byts ut – gör så eller knoppa av en annan rörelse som vågar något!

Nu är det klarlagt! Moses och Mohammed drack arabica i öknen! Hörde röster som ingen annan hörde. Med tanke på vad som följde: Var det kask?!

Se t.ex.:
http://www.expressen.se/halsa/1.2461939/kaffe-kan-göra-att-du-hör-röster

Vid en abort tas alltså fostret ut ur livmodern antingen på kemisk eller kirurgisk väg. I Sverige för att sedan “stillas” av sig självt om inte fostret dött av själva ingreppet/medicineringen. I vissa länder “stillas” först fostret genom en kemikalieinjektion innan uttagandet. Fråga: Har fostret vid 18 veckor en tillräckligt utvecklad hjärna med baby-mänskliga förmågor eller är det en strukturerad cellklump utan medvetande?

Varför har Sverige valt att låta fostret “bli stillad” genom att beröva det miljön där det kan leva i stället för att stanna hjärtat innan ingreppet? Är det för att åldersbestämningen kan vara felaktig och fostret när uttaget gjorts visar sig vara ett livsdugligt 23 veckors liv som bör få en chans? Eller sneglas det på att även ett 18 veckors foster kan vara medvetet och att det får bli “stillat av försummelse” i en skål snarare än genom en injektion där någon måste hålla i kanylen? Dessa frågor är besvärande som så många andra i ämnet.

Emellertid, enligt den medicinska bedömningen av läkare med stor erfarenhet är det fullständigt osannolikt att ett 18 veckors foster på något sätt skulle vara medvetet – hjärnan är helt enkelt inte utvecklad vilket även forskning har visat. Även om smärtimpulser uppstår och orsakar automatisk respons så saknas evalueringsmekanismer. Abort som den utförs i Sverige är alltså inte “dödande av mänskligt liv” utan avslut av omedvetna förstadier till mänskligt liv. Vore det inte bra om en konsensus baserad på denna insikt kunde få bli sista ordet? Alla är väl medvetna om hur svåra dessa frågor är. Att förstadierna till människan blir berövade möjligheten att att utvecklas till vad biologin har “avsett” är tillräcklig sorg (liksom även tillfredställelse) hos den som avbryter graviditeten men är inget lidande för fostret varken före, under eller efter proceduren.

Till sist en liten avledare: Djuraktivister påpekar att det rutinmässiga dödandet av fullt utvecklade grisar för vår mathållning borde vara det verkliga moraliska dilemmat. Grisen är inget förstadium till något och kan jämföras med en nyfödd människa minus dennes utvecklingspotential. Men blev vi inte människor just genom proteinrik kost när det begav sig? Vissa antropologer hävdar t.o.m. att det verkliga människoblivandet, d.v.s. vår utvecklade hjärna inte hade kommit till om inte växlingen fram och tillbaka mellan proteinrik föda och kompetensen för jakt hade ställts till det naturliga urvalets förfogande. “En får int va blöt”, som Lars Ekborgs skogshuggare sa.

Riksbankschefen Johan Gernandt skriver i går på Newsmill, “Kvinnorna snart på 72 procent av sedlarna”.

Märkligt att ingen förvånas av att saken endast behandlas som en genusfråga. Gernandt måste vara glad (eller är han kanske besviken?) att den mera sinistra aspekten av personurvalet på sedlarna inte har uppmärksammats mera. Finkulturens Hammarskjöld och Birgit Nilsson är på de höga valörerna medan folkliga Astrid Lindgren och Evert Taube pryder de små. Eftersom det är fler exemplar av sedlarna i de mindre valörerna i cirkulation förutsätts de matcha det större antalet undersåtar som förutsätts föredra Astrids Pippi och Everts ballader framför Nilssons arior. Gernandt och Reinfeldt måste vara nöjda när de öppnar sina plånböcker med de höga valörerna; ordningen är bevarad. Leve den mera exklusiva smaken! Bra för exporten också!

Sverigedemokraterna är i blåsväder igen. Riksdagsmannen Thoralf Alfsson (Kalmar) har i sin blogg påstått att:

“När det gäller gruppvåldtäkter så handlar det nästan uteslutande om förövare med invandrarbakgrund eller utländsk bakgrund. För att begå denna typ av brott måste förövarens människosyn och kvinnosyn vara näst intill sjuklig. Det hittar man ytterst sällan hos några enstaka etniska svenskar men är betydligt vanligare hos män från vissa andra kulturer där jämlikhet mellan kulturer inte existerar”.

I gårdagens Aktuellt upplästes denna del av bloggen samt återgavs SD’s partisekreterare Björn Söders bedömning att det var “illa uttryckt”. Med detta lämnade Aktuellt inslaget utan vidare kommentarer. Frågan som då automatiskt uppstår är vad SVT vill uppnå med inslaget?

Representerar SVT en försenad omvärdering av  allmänna opinionen eftersom de inte lägger någon värdering av blogginlägget. Ett försök att pejla stämningarna? Eller tycker de att Söders “illa uttryckt” är graverande nog för SD? Framtiden får utvisa.

Under tiden kan det bara beklagas att det i tongivande kretsar fortfarande anses vara invandrarfobi att beskriva verkligeten som den är.

Så skriver  föreningen Humanisternas ordförande Christer Sturmark idag sin uppdaterade artikel i Newsmill.

I stället är det naturligtvis så att inget trossamfund oberoende av vilken inställning de har till kvinnor och HBT personer eller till vilken fråga som helst, skall ha statsbidrag!

Eftersom religioner är rörelser grundade på vidskepelse finns alltid risken att människorättsfientliga åsikter poppar upp som kan härledas till sjukliga gudsbilder. Trossamfund ska inte belönas med pengar av staten för något behjärtansvärt hjälparbete de eventuellt utför; “godheten” finnes i människans gener och är en vinn/vinn produkt av evolutionen. Tron på gudar skapar ingen godhet. Därför inga statliga medel till vidskepelser!

Någon har påtalat att det är som sig bör att de lägre valörerna är tillägnade personerna  som uppskattas av mindre bemedlade medborgare. Risken vore ju annars att de missar sedlarna med sina favoriter. Det implicerar förstås att låg inkomst är parad med brist på finkultur. Ajabaja!

Grattis Riksbanken till er känsla för de passande kulturella fördomarna i samhället! De folkliga favoriterna Astrid Lindgren, Evert Taube och Ingemar Bergman får låga valörer medan Sveriges representanter för finkulturen kan glädja sig åt höga valörer för Birgit Nilsson och Dag Hammarskjöld. Urvalet stärker dessutom utlandets uppskattning av Sverige som kulturland. Ingen  har väl där hört talas om Astrid Lindgren för att inte tala om Abba!

I gårdagens DN skriver Dilsa Demirbag-Sten i sin premiärartikel om civil-och bostadsministern Stefan Attefall’s (KD) svar på frågor ställda av tidningen Dagen. Jag uppmanar alla att läsa artikeln! Här följer mina egna reflexioner:

Om statsbidragsbestämmelserna kräver av trossamfunden att de måste dela de grundvärderingar som samhället vilar på för att erhålla bidrag av skattemedel är ju saken enkel. Både katolska kyrkan och muslimska föreningar borde vara automatiskt uteslutna från bidrag eftersom de inte erkänner och beaktar kvinnors och mäns lika värde för att ta ett exempel. Andra samfund med inte så uppenbara fel bör också skärskådas med avseende på detta.

Antingen menar Attefall att diskrimineringslagstiftningen speglar de grundvärderingar som samhället vilar på och följaktligen måste han följa folkviljan och låta religiösa samfund könsdiskriminera. Eller inser han att folkviljan och lagen är i otakt och måste då initiera att lagstiftarna åtgärdar missförhållandet. Attefall borde snarast bekänna färg. Som ledning bör han ta till sig att Sveriges invånare är övervägande sekulära och motståndare till att skattepengar används till att befästa vidskepelse. I någon form!